För att komma dit jag bor, vilket ligger en bit utanför staden, behöver man köra bil genom en relativ lång och bökig landsväg. Inget konstigt med det, kan man tycka. Men efter några år och ännu fler mörka kvällar längst vägen med fyra rullande däck, mitt ute i skogen, börjar man tröttna.

Så här känns det varje kväll jag åker hem

Vägen ligger precis så att det alltid känns som man inkräktar skogen och dess härliga liv. Varje dag kör man förbi något oskyldigt djur i 70 km i timmen. Som om inget har hänt. Varje kväll är vägen lika mörk, lika lång, lika välbesökt av djur, lika tom på andra bilar. Ord kan inte beskriva hur vägen känns både tom men ändå farlig samtidigt. Det är tomt, men egentligen tvärtom. Bakom varje hörn, träd, sten så bor det ett djur. Vissa synliga, vissa inte.

Jag har egentligen inte råkat ut för något. Jag har inte krockat med ett djur, jag har aldrig kört vägen pga. dåligt sikt osv. Men det är ändå något som stör mig, kväll efter kväll. Det var inte förs jag började tänka på att jag aldrig stör mig på denna här vägen dagtid, när solen lyser och det känns som man har HD-glasögon på sig.

Jag visste om mitt behov och det var dags för en lösning. Och det snarast. Orkade verkligen inte med fler mörka kvällar längst vägen som en sorts vilsen själ.

Lösningen närmade sig när jag efter en hård vecka på arbetet kopplade av med en grillkväll med våra grannar. Jag kunde inte låta bli att vädra mina trötta åsikter om mina mörka kvällar hem i mörkret. Jag var inte helt övertygad om att andra kände samma sak som jag kring denna väg, visst, många andra körde samma väg och samma tid, men kanske inte alla tycker det är jobbigt. Men grannen snappade snabbt upp min åsikt och nickade med. Det visar sig att han två kvällar innan hade exakt samma åsikt vid middagsbordet. Skillnaden var att han var snabbare än mig, betydligt snabbare.

Han hade tydligen redan samma kväll surfat in på Google och sökt efter extraljus att beställa hem.  Han hittade direkt passande extraljus till sin bil och samma dag som vi stod där och grillade hade leveransen redan anlänt. Vi gick till garaget och tog en titt, sekunden senare var jag såld. Jag hade hittat min lösning. Varför hade jag inte tänkt på extraljus tidigare? Troligtvis var jag så upptagen med att klaga på situationen istället för att titta efter en lösning, därför kunde det inte bli mer perfekt än att grannen tog tag i tankeställaren åt mig, utan att jag ens hade bett om det.

En lysande bil med extraljus var lösningen